Leif GW Persson känner de flesta idag som den trygga, lite ironiska rösten i svensk brottsdebatt, med glasögonen, det runda ansiktet och de bestämda åsikterna. Men den bilden har vuxit fram under decennier. Innan Sverige lärde känna honom var han en ung pojke från Stockholms arbetarkvarter, hungrig på kunskap och lite argsint på världen. Leif GW Persson ung är faktiskt en ganska fascinerande historia.
Uppväxten i ett enkelt Stockholmshem
GW växte upp på Gärdet i Stockholm, i ett område som på folkmun kallades "Sibirien". Det var de enklare delarna av stadsdelen, och hans far Gustav Vilhelm jobbade som timmerman och grovarbetare. Mamman Margit var hemmafru. Det var ett vanligt och enkelt hem utan märkvärdigheter, men GW har aldrig verkat skämmas för det.
Familjen flyttade sedan till Valhallavägen och GW tog studenten på läroverket Norra Real. Plötsligt satt han i samma bänkrader som barn från Lärkstaden och Östermalm (kvarter med helt andra resurser och kontakter). Han har i intervjuer beskrivit det som en klassresa: att kliva in på Norra Real var att träda in i ett annat Sverige. Jämförelsen med hans egna rötter i Sibirien satt kvar länge.
Tidiga kliv mot kriminologin
Redan 1962, som 17-åring, deltog GW i radiotävlingen "Vi som vet mest" i radio. Det säger en del om vem han var redan då. Nyfiken, skarp och inte rädd för att synas. Han påbörjade sina studier vid Stockholms univeristet 1965 och fann snabbt att kriminologi och sociologi var hans hemmaplan.
Från 1967 jobbade han som expert och rådgivare åt Rikspolisstyrelsen. Han var en ung man med tillgång till polisens insida. 1974 slog han igenom på riktigt i medierna när han avslöjade att de officiella siffrorna för ratfylleri, runt 15 000 fall per år, i verkligheten dolde uppemot 500 000 fall. För en ung akademiker var det ett modigt och kontroversiellt drag.
Geijer-affären och debuten som författare
1977 hamnade GW mitt i en av Sveriges mest omskrivna politiska skandaler. Geijer-affären handlade om påstådda kopplingar mellan justitieminister Lennart Geijer och prostitution. GW agerade visselblåsare och det kostade honom tjänsten på polismyndigheten. Han sparkades.
Men istället för att dra sig undan använde han erfarenheten som råmaterial (det är nog ganska typiskt för GW). 1978 debuterade han som skönlitterär författare med romanen Grisfesten och fick direkt stor uppmärksamhet. Han hade redan 1972 lagt till initialerna "G.W." i sitt namn, ett medvetet val av en man som tidigt visste vem han ville vara. Ilskan fanns där från start. "Jag var redan arg som ung," har han sagt. "Det var där det hela började."
Delar eller hela innehållet är AI-genererat. Kontakta oss om du har upptäckt faktafel.